Victoria Schattauer, 21 år gammal och är i en period i livet då hela livet känns väldigt starkt. Här delar jag med mig av min vardag (färgglad som grå), mitt skrivande och en hel bunt i fotoform. Kram!

EN KÄRLEKSFÖRKLARING

Alla som har känt, eller känner en kärlek till någon så stor att det gör ont, är lyckligt lottad. Det är inget påstående, det är ren fakta. Jag har flera såna relationer i mitt liv och för det känner jag tacksamhet varje dag. En av dessa är min syster.

Det är på senare år som vi två har blivit en. Vår relation har aldrig varit felfri, inte heller idag. Det har funnits perioder då vi inte gjort annat än att bråka, samtidigt som vi i andra inte varken velat eller fysiskt kunnat, vara utan varandra. Det starkaste i vår relation är hur vi kompleterar varandra. Vi skrattar i de mörkaste stunder och gråter i de ljusaste. Hon lär mig varje dag att det finns ljusglimtar överallt runt omkring oss, och om inte så skapar vi dem tillsammans.
 
Jag brukar tänka att det är en sån himla tur att vi är systrar. Inte bara för att vi på så sätt aldrig kommer bli av med varandra utan också för att vi har delat och förhoppningsvis kommer dela hela livet med varandra. Vi kan umgås med varandra dygnets alla timmar och ändå saknar jag henne när vi båda är på jobbet. Michaela och jag är otroligt olika, samtidigt som vi paradoxalt nog är som samma person. Hon gör mig stark och jag gör henne mjukare. Hon lyfter upp mig till ytan och jag tar ner henne på jorden. Och jag känner mig oerhört svag när hon är på annat håll. Vår relation är häftig och jag skulle göra vad som helst för den. Den kärleken är starkare än något annat i mitt liv.
 
Hon är mitt största stöd här i livet, på samma sätt som jag är hennes. Det finns ingenting vi inte skulle göra för varandra och heller ingenting vi vill göra utan varandra.
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback