Victoria Schattauer, 21 år gammal och är i en period i livet då hela livet känns väldigt starkt. Här delar jag med mig av min vardag (färgglad som grå), mitt skrivande och en hel bunt i fotoform. Kram!

MIN HELG

Utredning för mina käkar
Träffat fina vänner och umgåtts natten lång
Brunchat med vänner och firat kajsas 20-årsdag!
Myst med bebi


NU SÄGER JAG ORKAR INTE

Jag har hyffsat mycket motvind i dagsläget. Inte riktigt motivation till någonting förutom jobbet. Trött på att vara sjuk efter nio månader av konstant förskylning, läkarbesök, öronlock och listan kan väl göras ganska lång. Idag kraschade jag rätt så rejält. Var på läkarbesök hos en bettspecialist och bara där rök det flera flera tusen. Och som grädden på moset ska jag få (läs: punga ut fyra tusen till) ytterligare en bettskena eftersom den mjuka varianten jag fick i december är helt meningslös för mig. Och mitt i allt detta så har vi fortfarande inte kommit fram till ett varför. Varför jag aldrig blir helt frisk, varför jag har lock för öronen, varför jag inte kan träna utan att bli sjuk dagen efter, varför min näsa rinner konstant, varför min hals gör ont varannan vecka. Det är otroligt påfrestande för psyket när 1. nästintill ingen tar mig på allvar. 2. ingenting jag testar hjälper. 3. jag inte kan träna som jag önskar.

Jag vet ju aldrig när det kommer vända. När jag kommer kunna känna mig helt och hållet frisk. Jag har inte känt mig helt 100%ig sedan juli förra året. Så idag kraschade jag. Jag har redan gråtit fyra enstaka gånger. På tåget, i telefon med mamma kajsa och anna, i min säng och i duschen. Trött på skiten och idag rann allt bara över.

DEN JAG VA DÅ DEN JAG ÄR NU


Det händer att jag ofta försöker jämföra det jag är nu men det jag va då. Mest för att hitta likheter som kan spegla att jag mår bättre idag. Säkra mig själv i att jag är på rätt väg och att liknelserna ska ge mig trygghet. Faktum är det att jag inte är något av den jag var då. 

Allt man går igenom i livets skeden leder till förändring. Man växer som människa och ingenting lämnar en likadan som då. Allt lämnar spår som speglar det som kommer på tur. Det finns inget att gå tillbaka och leta reda på hur man var då för att försöka hitta sig själv i det man är nu. Det man var då var innan kaoset bröt ut och sjukdomen blev en del av livet. Och den lämnar en förändrad på ett näst intill obegripligt vis.

UPPDATERING AV MITT LIV

Vi har stängt butikwn i Sollentuna Centrum och det nya är att jag jobbar på Lagerhaus i Skärholmen.
Druckit drinkar med mina underbara kollegor för "sista" gången
Har jobbat många dagar och timmar så stunderna i soffan har varit efterlängtad
Carro från Österrike har hälsat på så vi har levt som att vi varit gjorda av pengar. Vilket vi typ är. Eller. 
Som om någon bra historia har börjat med vatten. Det har den faktiskt inte
Firat carro som även hon nu fyllt 20 år, det bjöds på hemmafest, något som alla (inklusive mig) har dröm många drömmar om
Ätit påskgodis och haft skattjakt
Festat lite till med dessa godingar. Världens bästa människor kan dem vara
Ätit sallad med fin vän.
Har hunnit få fläskläpp och stukad fot + en förskylning. Två veckor sedan influensa, nu är jag dålig igen haha vad är detta. Men nu är jag frisk för det har gått ett par dagar men jag räknar med att vara sjuk igen om två veckor. Ska hålla er uppdaterade!