Victoria Schattauer, 21 år gammal och är i en period i livet då hela livet känns väldigt starkt. Här delar jag med mig av min vardag (färgglad som grå), mitt skrivande och en hel bunt i fotoform. Kram!

mina känslor i text

Livet har tagit sig ett par för stora vändningar nu och jag känner att jag inte riktigt orkar mer. Är så orkeslös, trött och ledsen. Känner mig skör, som att någon skulle kunna bryta av mig på mitten utan att ens behöva ta i. Det är nu jag ska vara stark. Ta mig samman, ha en positiv inställning och lugna ner mig men jag klarar inte av det för tillfället. Jag hetsar upp mig själv, går runt och är nervös hela tiden och sen gråter jag. Gråter hela tiden. Tårarna tar aldrig slut. Sen kan jag inte sova heller. Tänker tills mitt huvud inte längre orkar. Jag tänker att jag inte vill ha förändring men ändå behöver det. Tänker att jag vill bli bättre men inte orkar. Tänker att jag inte borde vara rädd men att jag har all anledning att vara det. Jag har en sån där mur runt om hela mig men jag känner hur den bara faller bit för bit, och jag har inte kraften att bygga upp den igen.

Allt kommer bli bra. Allt kommer lösa sig. Jag försöker intala mig det. För jag vet att förr eller senare så kommer bitarna falla på plats, men just nu, just nu är jag i ett svart hål. Just nu är alla bitarna itu och mitt hjärta är lite överallt. Och i det här hålet orkar jag inte tänka på hur allt snart kommer ordna sig. Allt jag vill tänka är att det just nu gör så fruktansvärt ont att leva. Men så vet jag att det här kommer göra mig tio gånger starkare. Jag har klarat detta förut och jag kommer klara det igen. Men idag orkar jag inte. Orkar inte vakna upp och känna att jag måste göra mitt allra bästa. Vara en bra vän, dotter, syster, kollega. Jag kommer drunkna snart. Så känns det.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback